Konsthistoria

Bildanalys:
Skriet

1. Än så länge har inget i mitt liv fått mig att bli så chockad som gubben här på bilden, och tur är väl det. Jag tycker iallafall inte det ser ut som att han är förvånad över en glad överraskningsfest, åh nej, det ser mer ut som han är upprörd och i panik av något hemskt. Jag antar att jag får denna känsla på grund av gubbens ansiktsuttryck, hans blick i ögonen, de mystiska penseldragen och de mörka, dova färgerna.

Min första reaktion när jag ser den här bilden är att gubben på bilden är förvånad, det känns även som om han rent av är i chocktillstånd och i panik. Det får mig att undra, vad är han rädd för? Det första jag tänker på har hänt är något med döden. Jag tänker så för att för mig är döden en riktigt hemsk och skrämmande sak. Livet kan så lätt försvinna på bara några få sekunder.

Flyr han från dem två gubbarna bakom honom honom på bron eller är det något han ser där till vänster på bilden som vi inte kan se? Kanske gubbarna på bron är lönnmördare? Kanske han precis fått beskedet om att någon närstående dött? Kanske han fått reda på att hans fru varit otrogen? Kanske han skriker för han känner sig ensam i världen? Det finns hur många hypoteser som helst och alla är ett rätt svar. Det är det som är så bra med konst. Att betraktaren själv får lov att bestämma vad just den vill se.



Foto 1:
Skrietparafras
Jag har gjort en parafras på Edvard Munch's kända konstverk Skriet. Munch använde ismen expressionism när han målade. Typiskt för expressionismen är att verkligheten har förvrängts för att ge uttryck för konstnärens känslor. Konstnären förstärker den känslan av att använda sig  av starka färger, förvrängning av formerna osv. Jag tycker att det är en jättehäftig stil. Det är sån konst som man kan se vad det föreställer men ändå inte ett "foto".

I min parafras bild har jag målat Dr. Doofenschmirtz som den skrikande gubben och näbbdjuret Perry som de två gubbarna på bron. Dessa rollfigurer kommer från tv serien Phineas & Ferb. Jag valde att måla dessa för att dem är typ "fiender" och för att jag tyckte att det skulle bli lite komiskt med Dr Doofenschmirtz som stod där och var rädd för näbbdjuret Perry. Det är Perry som är den "goda", därför blev det naturligt att jag ville att han skulle vara den som hade övertaget. Man vill ju att den goda sidan ska segra. Syftet med min bild är alltså komik.

Jag skissade först upp min bild rätt snyggt och sen började jag måla med akrylfärg. Jag var inte tillräckligt noga med mitt målande eftersom jag kände att jag inte riktigt hade tid och därför blev jag inte riktigt nöjd med mitt slutresultat. Jag hade inte några direkta motgångar när jag jobbade med min bild förutom tiden som tickade iväg snabbt. Jag antar att jag jobbar på för sakta och att jag lägger ner för mycket tid på att skissa.

Jag tyckte det var kul att skissa med min blyerts och jag kände att jag blev säkrare och säkrare med pennan ju mer jag skissade på min skiss. Även om jag inte blev riktigt nöjd med mitt målande så lärde jag mig ändå att fixa till sådana "färgstreck", genom att ta mycket färg och pensla åt rätt håll.

Foto 2:
Pointilismmålning

Pointillism är en form av konst som skapades av George Seurat under det sena 1800-talet. Pointillism är ett gäng små prickar bredvid varandra tillsammans för att göra en bild. Jag tycker att ismen pointillism ser väldigt pilligt ut att göra men när det är klart så tycker jag att det blir väldigt fina och häftiga bilder.

Jag bestämde mig för att skissa upp min egen bild utan inspiration från någon speciell pointillism-konstnär. Jag skissade upp två byggnader med en lina spänd emellan. På linan går det en människa. Jag fick idén om att skissa upp den här bilden av en dokumentär jag såg för några månader sen. Dokumentären handlar om en fransk man som går på lina mellan de två Twin Towers i New York (innan dem förstördes) utan livlina.

Fransmannen har många motgångar innan han lyckats uppfölja sin dröm. Men han lyckas och budskapet med hans resa är att man ALLTID ska följa sina drömmar.Jag ville att min bild också skulle ha det budskapet men det framkommer ju inte ifall man inte har sett dokumentären. Jag skulle ha tänkt igenom min bild mer innan så att budskapet lättare skulle ha kommit fram. Jag tycker inte att min bild gör dokumentären rättvisa men det är iallafall här jag fick min inspiration ifrån.


Som sagt skissade jag först upp min bild och sedan pointade jag med akrylfärg och topsar. Om jag skulle fått göra om min bild så skulle jag gjort mindre prickar och  mindre mellanrum mellan prickarna. Dessutom skulle jag gjort prickar över hela. Men än en gång var det tiden som kämpade emot mig. Som sagt jobbar jag på för långsamt och spenderar för mycket tid på att skissa. Jag tyckte att det var en rolig  och ganska annorlunda konstform att prova på.




Foto 3:
Kubism Action Painting

För min tredje bild har jag använt två olika konstformer, kubism och action painting. Kubism är när man använder olika geometriska former för att bygga upp en bild. Det var populärt i början av 1900-talet och hade sitt centrum i Paris. Action painting är en målarteknik som hade sitt genombrott i USA på 1940-talet av Jackson Pollock och som innebär att färgen droppas, stänks eller kastas på duken.

Jag tycker att kubismen är en stil som nog blir tråkig i längden. Dem första kubism målningarna man ser tycker man nog är fina, men efter några stycken till börjar det kanske bli tråkigt. Inte min favoritstil direkt, men helt okej om de har gjorts på ett bra sätt. Som här ovanför till exempel, ett verk av Picasso som är väldigt häftigt att se på men det är nog mycket tack vare att han inte   bara har använt geometriska former, utan blandat lite.

Action painting tycker jag också är lite småtråkigt ifall det bara bara är action painting och inget som ska ens försöka att likna något. Dock är det väldigt roligt att måla action painting, men som sagt det är nog roligare för konstnären än för betraktaren.  Här under ser ni Jackson Pollock in action.

Jag har byggt upp min egen bild. Eftersom jag var hemma utan tillgång till photoshop och sånt så byggde jag upp min bild på gamla goda paint. Där målade jag snabbt ihop ett kubistiskt hjärta med olika färger. Eftersom jag inte är så duktig i paint så gjorde jag en ganska simpel sak.När jag gjort det skrev jag ut den och stänkte sedan på svart vattenfärg med en pensel.

Jag tycker att allting flöt på bra när jag fixade ihop den här bilden. Det tog väldigt kort tid men det är ändå den jag nog är nöjdast med. Enkelt är vackert, less is more får jag försöka komma ihåg i framtiden.

 Budskapet med min bild är för mig att även personen med det vackraste och godaste hjärtat inte är perfekt. Ingen är, utan alla har några "skamfläckar" eller "flaws" som jag har valt att demonstrera på min bild genom svarta fläckar. 

Källförteckning:
wikipedia.se
edwise.se

Bilder lånade från:
anektodermyblog.wordpress.com
wikipaintings.org
scraphacker.com